Etikettarkiv: Översiktsplan

Yttrande från Ubbhults Byalag till Marks kommun angående kommunens fördjupade översiktsplan

Den 12 december hade vi ett Byalagscafé med ett 40-tal deltagare samt representanter från Bygg- och miljökontoret som arbetar med denna FÖP. Deltog gjorde också Pontus Johansson (C) och Arvid Eklund (S) från Plan- och byggnadsnämnden.

Den 19 december hade vi ett uppföljande byalagsmöte för Ubbhultsbor där vi var ett tiotal som diskuterade och sammanfattade våra synpunkter. Denna skrivelse har även varit publicerad på vår Facebook-sida för att få in ytterligare synpunkter.

Utmaningen med en vision, såsom FÖP, är inte att sätta ord på den utan att förstå hur vi tolkar orden. Här råder en del språkförbistring som vi ska försöka ge lite klarhet i.
 

FÖP MARK NORDVÄST – FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

Detta kommer att bli ett viktigt strategiskt verktyg för kommundelens utveckling. Den ska visa kommunens viljeinriktning och skapa tydliga spelregler för dem som bor, bygger, besöker och verkar i Mark Nordväst på olika sätt. Härav nedanstående yttrande från Ubbhults byalag i samband med samrådet 5 november 2018 till 7 januari 2019.

Utmaningen med en vision, såsom FÖP, är inte att sätta ord på den utan att förstå hur vi tolkar orden. Här råder en del språkförbistring som vi ska försöka ge lite klarhet i.

Geografi
Ubbhult är idag ett ortsnamn, och vi Ubbhultsbor uppfattar att utomstående därmed oftast har den gängse bilden av en ort, nämligen en tätort. Mer eller mindre stort, men ändå en central samling. Från vår horisont ser det helt annorlunda ut. Historiskt, och många är fortfarande måna om att påminna om detta, så ligger Ubbhult på Kungsbackasidan av vår by. Idag benämns detta ofta som Ubbhults såg.

Ska vi ge en bild av hur Ubbhultsborna idag ser på kommundelen Ubbhult, så blir det en resa från nämnda Ubbhults såg, till Lund, Kärrsgärde, Mölnebacka, Rydebacke, Sjödal, Öresjö, Kråkered, Oljanäs, Hultet, Hägnen, Flygsnäs, Gäddhult, Jäxviken och slutligen Hästebacka. Vi är många byar i byn, vilket inte hindrar ett stort gemensamt socialt liv som företrädesvis är koncentrerat till Kråkeredsområdet med idrottsplats, bygdegård, skola/förskola och kapellet. Alla dessa byar i byn, finns både i Kungsbacka kommun såväl som Marks kommun och gränsar dessutom till både Mölndals och Härryda kommun. Denna breda syn på Ubbhult måste prägla samhällsplaneringen av Ubbhult, vilket vi tycker allt som oftast saknas.

Förtätning
Ubbhultsborna välkomnar mer bebyggelse då vi är väl medvetna om att det behövs ett större befolkningsunderlag för att kunna behålla och utveckla skola/förskola i byn. Detta i sin tur kan kanske ge möjligheter till lunchservering inte endast till barn utan till alla byns generationer. Vilket skulle kunna skapa både sociala såväl som ekonomiska fördelar för ett äldreboende i närområdet till skolan. Detta skapar också bättre förutsättningar för idrottsklubben att fortleva med alla sina verksamheter, liksom övriga föreningslivet och så vidare.

Fler människor ger fler hus, och rent matematiskt blir detta naturligtvis en förtätning. Men Ubbhultsborna uppfattar ordet förtätning som ett stadsfenomen där man tar bort grönområden och bygger fler hus vägg i vägg för att få plats med fler människor på en begränsad yta. Använder vi oss av vår tolkning av Ubbhult så är inte ytan något problem i Ubbhult, tvärtom. Anledningen till att vi bor i Ubbhult, flyttar hit och kommer att flytta hit är närheten till naturen.

Detta betyder att vi inte vill se en förtätning i form av en tätort, som blir som en liten stad. Behåll det Ubbhultska konceptet och bygg byar i byn. Och låt byarna i byn växa utifrån sina förutsättningar. Planprogrammet för Ubbhult från 2016 (=Kråkered) har tagit stor hänsyn till detta och är därmed både uppskattat och accepterat av Ubbhultsborna.

Vår önskan är att denna FÖP också gör detta men implementerar det på hela Ubbhult, och inte endast Kråkered.

Attraktion
I takt med att det blir allt viktigare för kommuner att marknadsföra sig för att locka till sig nya medborgare och skatteintäkter används ordet ”attraktivt” allt oftare. Inget fel i det, men viktigt att vara tydlig med vilka värden vi tolkar in i detta. Är Ubbhult attraktivt för att vi ligger nära Landvetter flygplats? För att vi kan ta oss till Gamla Ullevi på en halvtimme? För att vi ligger centralt mellan Göteborg, Borås och Kungsbacka (vart tog Kinna vägen?)? För att vi har kommunalt VA till Sjödal, Kråkered och Hägnen? För att vi har bättre fibertäckning än centralorten Kinna? Allt detta är faktiska parametrar som ingen ifrågasätter, men är det dessa värden vi i första hand lyfter fram riskerar det att resultera i ett annat Ubbhult än det vi önskar oss.

Ubbhultsborna har länge varit tydliga kring sin vision och sin tolkning av ordet ”attraktion”. Vi har gjort det i kommunens vardagslivskartläggning, i synpunkter till planprogrammet för Ubbhult samt yttranden kring LIS-förslaget i Sjödal. Det vi ser som attraktivt och vill lyfta fram kan sammanfattas i två punkter:

Levande landsbygd där alla har nära till den rika och omväxlande natur som Ubbhult erbjuder.
Social samvaro, som till viss del är sprungen ur att vi är långt från centralortens service och därmed i större utsträckning är utlämnade till varandra. Detta skapar förutsättningar för att lära känna varandra vilket ger både glädje och trygghet.

Att få Ubbhult att växa och samtidigt behålla dessa två viktiga värden är naturligtvis en utmaning. Men så länge vi är tydliga med vad vi vill och har bra dialog med alla inblandade parter ser vi endast möjligheter i Ubbhult. En följd av dessa önskemål blir följande slutsatser:

1. Behåll i möjligaste mån nuvarande karaktär med vårt omväxlande kulturlandskap.
2. Bygg ingen tät tätort utan byar i byn. Detta kan appliceras både i stort och smått. Varje hus ska ha en närhet till natur och djurliv och inte bli omringat av andra hus.
3. Var rädd om den åkermark tidigare generationer av Ubbhultsbor mödosamt arbetat fram. Det mesta av Ubbhult är skog och berg, bygg där och inte på åkermark. Underlätta för fortsatt lantbruk med djurverksamhet där möjligheter finns.
4. Bilfria vägar behövs i en by som består av ett pärlband av små bebyggelser som ett komplement till landsvägen. Detta inkluderar ridvägar, då bland annat hästgårdar är en viktig förutsättning för att kunna behålla vårt kulturlandskap.
5. Strandskyddet är viktigt för Ubbhultsborna i den meningen att vi alla vill ha tillgång till våra sjöar. Detta får inte bli en lam skrivbordsprodukt samtidigt som en pragmatisk dialog på plats måste kunna föras.

LIS
I Sjödal finns idag ett så kallat LIS-område, som betyder ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”. Detta innebär viss dispens från strandskyddet, men innehåller fortfarande regler som ska upprätthålla allmänhetens höga tillgänglighet till vattnet. I Ubbhult är detta tyvärr i mångt och mycket en efterhandskonstruktion då Öresjöns stränder redan bebyggts både med och utan lov, på ett sätt som begränsar allmänhetens tillgång till sjön. Intentionerna i både strandskydd och LIS har inte beaktats oavsett hur mycket kommunen hänvisar till dessa dokument. Här känner sig Ubbhultsborna svikna av kommunen.

Återigen visar detta på behovet av dialog mellan alla berörda på plats. Alla berörda innebär fastighetsägare, grannar och allmänhet samt kommun. Vi besitter olika kunskaper och erfarenheter som inte kommer fram om vi inte har dialog tillsammans. Att få skriva ett yttrande följer lagen, men vad händer sedan? Det blir sällan återkoppling, det vill säga ingen dialog och så är ett frö sått till missämja. Att träffas på plats är många gånger viktigt för att alla parter (även kommunen) ska inse att en inritad historisk gångväg numera inte existerar mer än på kartan.

Med anledning av dessa erfarenheter i Öresjö samt att den nya kommunala VA-ledningen passerar här tror vi att det kommer att byggas mycket i dessa områden framöver. Därför tror vi att det är viktigt att Öresjö- Sjödal får ett planprogram som bekräftar tankarna som genomsyrar planprogrammet för Ubbhult (=Kråkered). Utan denna planering ser vi stora risker med att intentionerna med både FÖP och Ubbhultsbornas uttalade önskningar helt missar sitt mål. Extra viktigt med tanke på hur viktig Öresjön är för många Ubbhultsbor. Ett starkt önskemål är också att få tillgång till en tydlig karta där det framgår vilka fastigheter som har strandrätt (och vad betyder det?) vid sjöarna i Ubbhult, och därmed också vilka som själva har tagit sig denna rätt. Idag baseras detta mestadels på vad parterna tror, och då är det inte långt till misstro.

Bilfria vägar
Vi bor spritt i Ubbhult. Det är inte några hundra meter, inte några kilometer utan mil från ände till ände. Vägnätet, som består av mindre statliga landsvägar är som ett stort H. Här samsas tung trafik, stressad persontrafik, cyklister, hästar, barnvagnar, barn. Trafikmängden upplevs som ökande även om den inte kan jämföras med större vägar och orter. Just detta är i sig ett stort problem då en glesare trafik ger möjligheter till allt för snabb körning. Vintrarna blir svartare och svartare i avsaknad av snö, och vägbelysning saknas mestadels. Samtidigt som vi, på grund av vägstrukturen i Ubbhult, alltid i mer eller mindre utsträckning är utlämnade till att använda detta vägnät oavsett vi går eller kör bil. Detta är ett problem i Ubbhult och vi har länge efterfrågat bilfria vägar.

Lösningen handlar inte om påkostade GC-vägar några hundra meter till två hushåll, såsom det projekteras just nu. Det handlar istället om att finna lösningar där dessa pengar räcker så långt som möjligt, både ekonomiskt men framför allt räknat i meter. Det handlar om att binda ihop olika bostadsområden, byar i byn, och inte skolan med en lada.

Så gott som alla i Ubbhult färdas på en grusväg innan man når landsvägen. En bilfri väg behöver inte ha bättre standard än så heller, syftet är att den ska vara bilfri och därmed säkrare för alla oskyddade trafikanter.

Flygsnäsvägen (1619) är speciell. Den är inte dimensionerad för mötande trafik, utan dessa är utlämnade till mötesplatser. Tyvärr är vägen så pass bred så att personbilar kan mötas förutsatt att de delvis kör i dikeskanten. Det har tyvärr blivit en dålig vana och sport för många att inte sakta ner vid möten. Detta körsätt smittar av sig så hänsyn tas inte heller till alla gående och cyklande på vägen.

För att komma tillrätta med detta har vi sedan tidigare föreslagit att denna väg borde smalnas av, så att det inte finns något alternativ till att mötas på mötesplatserna. Dessa behöver dessutom anpassas, bland annat till dagens högertrafik. Detta brukar leda till en mer sansad trafik, till och med möjligheter att heja på varandra vid M-skylten och framförallt bättre och säkrare utrymme för de gående vid sidan av vägen. Detta skulle också underlätta för skolbussarna som stundom får besvärliga möten på denna väg.

Trafikverket
Detta statliga verk är stort och har bland annat följande uppdrag: ”En god tillgänglighet är nödvändig för att ett samhälle ska fungera. Det handlar om att utveckla tillgängligheten så att den bidrar till ekonomisk utveckling, jobbskapande och bostadsförsörjning. Vi har ett ansvar att utveckla tillgängligheten på ett hållbart sätt.”

En stor arbetsplats har naturligtvis väldigt många anställda som tolkar och kommunicerar detta uppdrag på lite olika sätt. Allt som oftast så blir dock konsekvenserna av deras ord och beslut att de inte bistår Ubbhult till ekonomisk utveckling, jobbskapande och bostadsförsörjning. Allt som oftast kommunicerar de inget om nollvisionen i trafiken. Utan det vi oftast får höra är att deras uppdrag handlar om att underlätta transittrafiken genom Ubbhult och all mänsklig aktivitet här blir ett hinder för detta övergripande mål.

Detta visar sig till exempel när det gäller nya utfarter till landsvägen. De är oftast motsträviga, och många gånger inkonsekventa, i sina beslut och yttranden. Vi vet att kommunen många gånger delar vår erfarenhet kring detta men undrar varför inte Ubbhultsborna får vara en del i kommunikationen med Trafikverket? Om Trafikverkets tjänstemän aldrig möter oss och vår verklighet, hur ska vi då kunna påverka dem?

Konfliktyta
Vi är naturligtvis medvetna om att det finns en konfliktyta å ena sidan mellan individens och fastighetsägarens intressen och möjligheter, å andra sidan byns och samhällets kollektiva intressen. Inte blir det enklare av att fastigheterna i Ubbhult till största delen är långa och smala och går på tvären mot hur vi oftast vill förflytta oss. Detta gör sig bland annat påmint i följande fall:

• Ridvägar
• Tillgänglighet till sjöar
• Bevara åkermark och möjlighet till lantbruk, oavsett det är professionellt eller på hobbynivå.
• Bilfria vägar som binder samman byarna i byn.
Lösningen handlar återigen om god dialog med alla parter, där kommunen är en viktig aktör för att detta ska komma till stånd och ske på ett givande sätt.

Sammanfattning
Vi Ubbhultsbor är stolta och måna om vår by. Vi vill att den ska utvecklas i samklang med natur, historia och framförallt oss invånare och våra behov och önskemål. Tiden innebär att allt är i förändring. Om resultatet blir bra eller dåligt är i stor utsträckning avhängigt hur delaktiga människor är i dessa processer. Vi vill vara delaktiga! Därför ser vi positivt på FÖP, men är oroliga för hur detta omsätts från ord till handling. Vi har nämnt dialog många gånger och upprepar detta demokratiska grundfundament återigen. Livet är ett givande och tagande men utan dialog förstår vi inte varandra och det blir konflikter och missämja.

Vi önskar att dialog på ett mer självklart sätt kunde ingå i kommunens verksamheter (och andra samhälleliga aktörer). Vår vision handlar om ett Ubbhult som fortsatt är en levande landsbygd med stor social gemenskap. Vi ser en by som fortsatt består av ett pärlband av byar i byn, med bilfria vägar som binder oss samman. Verktyget för att lyckas med detta handlar om att skapa former för god dialog. Vi önskar att vår Ubbhultsvision ska lyftas, genomsyra, belysa och påverka varje kommunalt ärende som handlar om Ubbhult. Oavsett det är ett enskilt bygglovsärende, ny skola eller bilfria vägar.

Konkret innebär detta följande synpunkter gällande avsnittet om Ubbhult i förslaget till ny FÖP:

• Vi uppskattar att det mestadels kommuniceras positivt kring att naturen och landskapet är Ubbhults kännetecken och attraktion.
• Sidan 65
• Närheten till Landvetter flygplats är en paradox. Närheten är en fördel när det gäller att transportera sig till och från flygplatsen men är en nackdel utifrån risken för mer buller, trafik och miljöfarliga utsläpp. All närliggande samhällsplanering utgår ifrån en växande storflygplats samtidigt som vi alla blir allt mer medvetna om de negativa klimatpåverkningarna som kommer att kräva en annan livsstil av oss, där alla våra transporter, inte minst med flyg är det minst hållbara.
• När det gäller förslag till utvecklingsområden för framtida utbyggnad…. Vi kan inte nöja oss med att hänvisa till Planprogrammet för Ubbhult. Vår by är större än så!
• Kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det finns inget som heter Ubbhult huvudort. Utan att ifrågasätta de fem utpekade områdena, kan vi konstatera att det inte är många Ubbhultsbor som kan peka ut alla dessa på rak arm. Däremot är vi väl medvetna och uppskattar den rika kulturhistoria som finns här. Torpargruppen i Ubbhult (arbetsgrupp inom Sätila hembygdsförening) har inventerat och märkt upp med namnskyltar (och på en del platser även en informationsskylt) över 150 gamla torp, kvarnar och sågverk. Ubbhults kapell (med sin speciella historia om varför det byggdes i Kråkered) invigdes 1915 och efter branden 2010 återinvigdes det 2013 i nybyggd skepnad. Varför inte även nämna Kråkereds gamla skola som är q-märkt av kommunen och invigdes 1877?
• Rekreation…..Runt Änkatjärn finns en fin motionsslinga som sköts av föreningslivet i Ubbhult.
• Viss livsmedelsförsörjning finns i gårdsbutiken Gunnagård….Utifrån vår geografiska verklighet kan vi också konstatera att Hällingsjö inte är det naturliga valet för alla Ubbhultsbor när det gäller mataffärer, övrig service eller drivmedel. Det kan lika väl handla om Sätila, Kungsbacka, Lindome, Landvetter och så vidare beroende på var du bor, går i skola och arbetar.
• Stjärnboden har inte längre någon verksamhet.
• Överföringsledningen mellan Sjödal och Hägnen är inte längre på planeringsstadiet utan är byggd.
• Sidan 67
• Enligt strukturbilden för Mark Nordväst finns det två småorter, Hultet och Sjödal, där landsbygdsutveckling föreslås koncentreras. Hur uttolkas ordet koncentreras? Ja, vi tror på utbyggnad i dessa områden, men återigen byar i byn. Spridd bebyggelse där hus samlas i olika klungor med plats för natur inpå knuten.
• För Hultet och Sjödal föreslås ingen detaljerad markanvändning. Motiveras bland annat med att delar av Sjödal är ett LIS-område. Just med tanke på att intentionerna enligt LIS inte tillvaratagits här anser vi att åtminstone Öresjö/ Sjödal behöver en detaljerad plan. Om inte detta är ekonomiskt försvarbart så måste vi finna andra lösningar för dialog. Om Ubbhult växer hus för hus så hamnar vi snart långt ifrån intentionerna i denna FÖP, i planprogrammet för Ubbhult, riksintresset för Drumlinen, LIS och Ubbhultsbornas uttalade önskan och vision.
• Bygg i drumlinens kantzoner och Bevara drumlinens långsträckta landskapsrum. Bra avsnitt, men hur ska vi göra för att detta efterlevs?
• För att uppnå en god boendemiljö för Ubbhultsborna bör trafiksäkerheten förbättras. Gång-och cykelvägnätet bör utökas centralt….Ubbhult är ingen centralort, därmed ser behovet annorlunda ut. Vårt vägnät har växt fram utifrån rörelsemönster men också landskapets möjligheter. Detta var i en tid då vi transporterade oss till fots eller med häst, idag ser det helt annorlunda ut. Därmed finns ett stort behov av bilfria vägar, inte primärt i centrum utan i möjligaste mån mellan alla byar i byn.
• En cykelbana längs Kungsbackavägen samt passage över vägen vid skolan är i Trafikverkets projekterings fas. Det projekteras för 650 meter GC-väg mellan skola och Kråkereds lada utan kunskap eller intresse för de egentliga behoven på plats. Varför bygga GC-väg innan man vet hur det blir med skola och nya närliggande bostadsområden? Vi är emot detta så som nuvarande projektering ser ut då den inte tar hänsyn till de verkliga behov vi har.
• Tätare kollektivtrafikavgångar. Bra text!
• Sidan 68
• Planförslag i planprogrammet 2016. Viktigt att det tydliggörs att Ubbhult är så mycket större än planprogrammet och att det för oss är viktigt att andemeningen i planprogrammet anammas för utvecklingen av hela Ubbhult.